Backarna och Järarna

Hagestad ligger på Österlen i Skånes sydöstra hörn. Närmast havet finns de så kallade Backarna och mitt i dessa tronar Sandhammarens fyr sedan 1862.

I forna tider var området bevuxet med stor ekskog, vilken enligt sägnen höggs ner av Karl XI, för att användas som virke till flottan. Därefter uppstod flygsandfält som man inte fick bukt med förrän på 1800-talet då plantering av träd genomfördes. I dag är området skyddat med naturvårdsföreskrifter.  Norr om Backarna finns i den östra delen ett kilometerbrett område som kallas Järarna. Detta område var bevuxet med ljung till på 1930 talet, då man bl.a. som beredskapsarbete planterade tall där. Då anlades också den väg som nu kallas Östra kustvägen.

Hagestad mosse

 Hagestads mosse sträcker sig norr om Järarna och även en bit västerut från dessa. Mossen är intressant av flera orsaker. Här skar man torv fram till på 1940 talet, huvudsakligen till husbehov. Varje hemman hade sin mosslott. Mossen är också intressant därför att det troligen var här som de första inbyggarna slog sig ner. Här var det nära till hav och vattendrag och nära till jaktbart vilt och fiske.

Kåsebergaåsen

I västra halvan av Hagestad sträcker sig Kåsebergaåsen för att plötsligt upphöra mot mossen. Från toppen av Rytters kulle som sträcker sig 32 m ö h har man en fantstisk vy över hela området. 

Sankmarker, åkermark och tuvor

I området från åsen i väster och mossen i öster upp till Hagestads by, består landskapet av olika marktyper och mycket sanka marker, detta enligt 1732 års karta och beskrivning. Norr om byn finns först lite god åkermark, sedan mycket stenbunden mark, kallad Tuvorna.

Rökillan

Tidig bebyggelse har det funnits mellan åsen och Rökillan. Rökillan har varit en offerplats och rödockra härifrån har även använts som färgämne vid andra kultplatser i området. Under tiden fram till att man övergick från asatron till kristendomen omkring 1000-talet, bosatte man sig allt längre och längre från havet för att skydda sig för sjörövare och andra farligheter.

Byn

Hagestads by har troligen tillkommit under en lång tidsperiod men fanns redan på 1100-talet när stenkyrkan i Löderup byggdes. Kyrkan ligger i förlängningen i väster av Hagestads by. Hagestads by har beskrivits som Nordens längsta radby.Under orostiderna och när krigen mellan Danmark och Sverige pågick, fram till mitten av 1700-talet, levde människorna ett mycket hårt liv och hade svårt att hålla svälten borta. Under 1700-talet fungerade bygemenskapen och jordbruket förbättrades, så att man kunde leva någorlunda på det.

Enskiftet

1821 genomfördes enskiftet i Hagestad, på gott och ont. Gemenskapen i byn bröts. Av byns 50 hemman fick bara 13 vara kvar i byn. Alltså fick 37 gårdar flytta ut och bilda egna brukningsenheter. En av dessa enheter är vår gård som hade nummer 39. Vår fastighetsbeteckning är fortfarande, efter olika sammanslagningar och adressändringar, Hagestad 39.

Enskiftet var ett enormt ingrepp i den enskildes liv. Inte minst eftersom det fanns gravfält från brons och stenåldern där man skulle bo. Att man var vidskeplig och trodde på spöken förbättrade inte situationen. Men trots allt blev enskiftet ett enormt lyft för jordbruket och dess utveckling. Man dikade, anlade vägar, byggde bättre hus och ladugårdar. Jordbruksdriften moderniserades. Jordbruket klarade av att ge invånarna full försörjning.  Huvudsakligen drevs gårdarna som familjejordbruk eller jordbruk med några anställda medarbetare. Vanligtvis hade man hela skalan med djur; hästar, kor, ungdjur, suggor, gödsvin, höns, ankor, kalkoner och hund.

Den insats som jordbrukarna gjorde för att förbättra jorden, innebar att den bild som 1732 gavs av åkermarken hade förändrats totalt. I en stor del av Hagestad hade skapats Skånes bästa åkermark.

Modernt jordbruk

Det industrialiserade jordbruket börjarde ta form med specialiseringar som följd och lönsamheten fortsatte fram till 1990-talet då en ekonomisk kris förändrade förutsättningarna. Gårdarna började slås samman för att få lönsamhet. Arbetskraften måste minskas, och maskinerna bli större och effektivare. Djurhållningen måste förändras och idag finns ingen mjölkproduktion i Hagestad. Få jordbruk kan försörja en familj. De flesta kräver arbetsinkomst utifrån.

Turism

En annan näring som har vuxit i området är turismen. Semester,fritid och goda transportmedel har gjort området tillgängligt för allt fler. Stranden vid Sandhammaren har lockat många besökare och viss sommarbebyggelse tillkom under första halvan av 1900-talet. Största delen av den strandnära delen av Hagestad är numera naturskyddat område där  sommarbebyggelse inte tillåts. Många hus, som förr beboddes av folk som arbetade på gårdarna, har sedan 50-talet köpts och renoverats av sommarboende.